vila i frid

de värsta hände och jag är fortfarande målös. har precis pratat med carolin för att jag behövde någon som skulle få mig lite gladare eftersom tårarna bara rann och rann. känslig som jag är. eller känslig, någon har gått bort klart man får gråta. tankarna är fortfarande hos dig och familjen, jag tror inte stämningen är så bra på jobbet efter att fått höra beskedet. vet inte när vi träffas igen men jag hoppas du orkar dig tillbaka snart till jobbet så vi får krama om dig, men förstår om de kommer ta väldigt lång tid.
ett liv togs alldeles för tidigt.. och jag kommer aldrig förstå känslan ni känner men oj vad jag tänker på er!



nu ska jag försöka komma i fas och städa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0